Så kan Blekt gulbrun användas i en mening
- Det lyser blekt, men det lyser varmt på den förnöjsamma fattigdomens bord.
- Jag såg hennes ansikte under en lykta : det var blekt som lärft.
- Hans ansikte var blekt, men ur ögonen lyste glädje och häpenhet, han drog efter andan och famlade efter ord.
- Där mötte henne hennes ansikte, blekt i ljusskenet.
- Denne såg ut som en arbetare, händerna var vita men hårda, ansiktet blekt men energiskt.
- Agdas ansikte blev blekt.
- Det var nästan ljusare i rummet än nyss, allt därinne hade bara plötsligt blivit blekt.
- - Nej, aldrig, sade hon med ett leende, som var så blekt och så trohjärtat, att det skar honom in i själen.
- Ett blekt utmärglat ansikte som hade stora sorgsna ögon.
- Hon vände sitt ansikte, blekt i lyktskenet, mot honom.
- Det var, som om en osynlig måne hade kastat ett blekt ljus över det.
- Ekstolparna föreställde kvinnor och skäggiga män, som höllo varann om livet, och deras ansikten voro guldbelagda och glimmade blekt.
- I skymassorna över Rosenbad öppnades en ljus månbristning, och det föll ett blekt silver över det gamla Bondeska husets pelarfasad.
- Han fann ögonen slutna, ansiktet blekt och läpparne nästan vitblå.
- Ansiktet var mycket blekt, ögonlocken sänkta, nästan slutna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
